Denna inbegriper bland ovrigt smink- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin samt porrbranchen som allihopa omsatter miljarder vi att sexualisera och kommersialisera saken da kvinnliga kroppen. Sjalva iden forsavit sexighet bygger kungen forbruknin. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt via konsumtionsobjekt samt konsumtionsbeteenden, vilket astadkomme den at ett ekonomiskt fenomen: genom idrott, trende, kosmetika, medicinska samt farmaceutiska produkter forvandlar den kroppen at ett struktur sasom befinner sig menad att konsumeras visuellt sasom en foremal som definieras av sin potential att generera sexuellt begar”. Sexighet promenerar tillsammans andra glos icke att dela av forbrukning. Konsumtionssfaren ar ino sin flax kraftfull erotiserad – tank endast gallande all produkter som marknadsfors med bilder pa nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket skanke ett frappant vidd
Illouz later sin tolkning fran den skopiska kapitalismen nudda Marx tolkning utav varuformen sam arbetet sasom vardeskapande bearbetning inom Kapitalets ett band. Utnyttjandet av saken da sexualiserade kvinnokroppen i den skopiska kapitalismen beskrivs sasom en expolateringsforhallande ino Marx bemarkelse, darbort man sam kvinn bestar ett par antagonistiska klasser och mannen extraherar nytt klocka kvinnornas kroppar i analogi tillsammans kapitalistens extraherande itu nytta ur arbetarens kropp. Arme driver Illouz sitt tankegang for langt. Relationen emellan konen age odla vit jag begriper nagon absolut annan dynamik annu saken dar emella lontagare och kapitalist, andock alldenstund Illouz ej forklarar sin metafor narmare befinner sig det svar att kunna hur nodvandig den ar forut hennes resonemang.
Det ha kan forete som nagon randanmarking skada speglar e storre bekymmer med boken, alltsa dess spretighet
praglade av saken dar tillfalliga forbindelsens och konsumtionens foljdriktighet. Det ha styrks av do personer saso intervjuas, andock dessa forefaller icke vara ekonomiskt beroende av avta partners samt inneha inga alternativ vuxna kidsen.
Det finns ytterligare dilemma och oklarheter tillsammans Illouz tankegang. I boken forekommer insprangda intervjuer som forfattaren genomfort ino ett rad storstader tillsamman hanar och kvinnor i olika aldrar. Dessa personer befinner si ej, saso ino pa grund av gor karlek ont enkom straighta, a andra sida befinner si samtlig akademiker, chefer alternativ motsvarande samt bestar en otvetydigt urbant medelklasskikt European kvinnor som sГ¶ker amerikanska mГ¤n. Det ha befinner sig en itu bokens stora brister, inte enbart ur e representationsperspektiv – samtlig grupper behover inte inkluderas inom analysen forut att bega den galland – men ino dett fallet astadkomme ointresset forut arbetarklassen samt rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
Nagon utav hennes huvudpoanger ar att dagens relationer blivit alltsammans mer flyktiga, praglade bruten den tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens logik. Det har styrks itu do folk som intervjuas, andock dessa forefaller inte befinna ekonomiskt avhangi sina partners samt ager inga eller vuxna avkomma. Manga itu de sasom intervjuas skanke talesatt for vikten itu erotisk oberoende samt autonomi, ett synsatt som Illouz avser praglar samhallet inom grandiost.
Skada ar dessa perfekt identiska starka samt viktiga i arbetarklassen, darbort det ekonomiska beroendet utav partnern vanligtvis befinner si grandiost? Hurda titta det ut pro saken dar sasom saknar ekonomiska forutsattningar att separation opp av en forhallande? Praglas relationerna inom arbetarklassen av e storre matt fran forutsagbarhet och livslang alternativ befinner sig do tvartom fortfarand mer osakra inom nagon spegling fran prekariseringen fran arbetslivet som ju drabbat arbetarklassen hardast? Tittar karlekslivets forutsattningar sam besvar identiska ut gallande landsbyden saso inom storstaden alternativ paverkas dom till exempel utav avflyttning alternativ do begransade mojligheterna mot anonymitet?
Hon visar hur kapitalismen trangt in i ”den privata sfaren” samt hurda dess logik darmed strukturerar icke blott vara perifer inte me ocksa inre liv.
Jag ager inga besvarande gallande de fragorna skada det ar forvanande att Illouz avstar fran att ens anga do. Det befinner si oklart om hon anser att sexualmoralen samt synen villi karlek sam parforhallanden befinner si densamma oavsett klassposition. Parallellt med det skifte Illouz beskriver finns likasa nagon ino boken okommenterad affar ino motsatt kurs: e varnande utav hemmet, familjen samt aktenskapet aven bland unga folk. Kvinnliga bloggare tillsammans fokus villi klassiska husmorssysslor saso kokkonst och heminredning har hundratusentals lasare samt konservativa politiska rorelser ager saso bekant mobiliserat runt fragor om konsroller, homofobi sam familjevarderingar ino Europa sam varlden do senaste decennierna.